AI · 2026
Stockholms slott, byggt av Claude i SketchUp
Jag bad Claude bygga Stockholms slott i SketchUp, utan att öppna programmet. Första versionen byggde på Wikipedia och såg ut som ett kontorskomplex. Två ritningar från 1897 visade att innergården stod vriden ett kvarts varv, och att det svåra inte var att bygga utan att avgöra vilken källa som hade rätt.

Jag har använt SketchUp länge. När vi renoverade mätte jag upp hela lägenheten och byggde den i programmet, rum för rum, och la in tillverkarnas CAD-filer av möbler, lampor och sängar för att se om allt verkligen fick plats. Så jag vet ungefär hur lång tid det tar att bygga något i SketchUp. Frågan var vad som händer om jag inte bygger själv.
SketchUp har numera en koppling som låter Claude arbeta direkt i en molnmodell, utan att programmet är öppet på min dator. Jag bad om en modell av Stockholms slott. Ingen ritning, ingen fil, bara namnet på byggnaden.
Första versionen
Claude hittade måtten på engelska Wikipedia och byggde efter dem. Resultatet var en rektangel runt en innergård, med fyra flyglar och två böjda vingar, i rätt storlek och på rätt plats. Det såg ut som ett kontorskomplex.
Så vi jobbade vidare, som man gör i SketchUp: gesimser och socklar som delar upp fasaden i våningar, fönster med stenomfattningar i stället för hål i väggen, terräng med Lejonbacken i norr och Logården i öster. Det blev bättre för varje varv. Men proportionerna kändes fel, och jag kunde inte säga varför.
Bättre källor
Så jag bad om fler källor, och det ändrade allt. På Wikimedia Commons finns två ritningar av slottet som är så gamla att de är fria att använda: en plan med måttuppgifter från 1897 och en planritning av bottenvåningen.
Claude tittade inte på ritningarna. Den mätte dem. Skalstocken hittades som den längsta raden svarta pixlar i bilden. Byggnadskropparna skildes ut från papperet med bildanalys. De böjda vingarna räknades fram genom att anpassa en cirkel till tusentals kantpunkter och läsa av var kanterna faktiskt låg. Ur det kom mått med två decimaler, som gick att jämföra med det som redan fanns i modellen.
Skillnaden var inte liten. Wikipedia hade kastat om innergårdens två sidor: 89 gånger 77 meter, när ritningen från 1897 säger 77,64 gånger 88,92. Hela huvudbyggnaden stod vriden ett kvarts varv. De böjda vingarna hade Claude gissat till radier på mellan 10 och 26 meter, hängda på flyglarnas gavlar. De riktiga är 31 till 42 meter, ritade kring en punkt 82 meter väster om innergårdens mitt. Slottets totala längd gick från 244 meter till 229,4. Det verkliga måttet är runt 230.
Det var här jag förstod vad projektet egentligen handlade om. Det svåra var inte att få verktyget att bygga geometri. Det svåra var att avgöra vilken källa som hade rätt när de sa emot varandra. En uppslagsbok skriven av många, eller en ritning gjord av någon som stod på plats med måttband 1897. Den frågan kan inte ett verktyg svara på. Den måste någon ställa.
Vad som gick fel
Sessionen mot molnmodellen kraschade flera gånger, mitt i bygget, och allt fick göras om från den senaste sparade versionen. Kopplingens egen förhandsbild är 512 pixlar bred, vilket räcker för att se att något finns men inte för att bedöma om det ser rätt ut. Så Claude skrev en egen liten renderare för att kunna leverera bilder i högre upplösning. Den första versionen ritade ytorna i fel ordning, så väggar långt bort hamnade framför väggar nära. Och första gången kameran ställdes in stod den så att halva slottet låg utanför bild. Inget av det syns i det färdiga resultatet, men det tog en stor del av tiden.
Resultatet
En SketchUp-fil med omkring 10 500 ytor, ordnad i en namngiven hierarki så att den går att arbeta vidare i: längor, flyglar, vingar, terräng. De 777 fönstren ligger som komponenter, så att ändrar man ett ändras alla. Plus fyra renderingar, en från varje väderstreck, i 2 800 gånger 1 750 pixlar.
Modellen är långt ifrån korrekt. Det är fortfarande en volymmodell: inga takkupor, ingen balustrad, inget lejon på Lejonbacken, och den som känner slottet hittar fel överallt. Men måtten stämmer mot en ritning från 1897, och den är närmare sanningen än vad någon nu levande människa skulle komma på de 30 minuter det tog att få fram den, hur duktig på SketchUp man än är.
Det är precis det som arbetet med AI handlar om. Att se till att det som går in är rätt, och att bedöma det som kommer ut för vad det är. Det är ingen magisk maskin som förstår allt du gör, som en bästa kompis. Den behöver tydlig, strukturerad information. Och du måste veta vad den handlar om.




